2019

30 mars-21 april

Rolf O Eriksson född i Eskilstuna 1939 Målare, skulptör och grafiker
Representerad i offentliga samlingar: Moderna museet, Nationalmuseum , museer i landsorten, kommuner och landsting statens konstråd. medverkat i konstfrämjandes grafikutgivning, turnerat med rikskonserer och talat och talat om musik och bild samt tidvis undervisat i konstämnen.
Stip: Svenska statens 5 gånger. Ester Lindahls 2 gånger. Eskilstuna och Södermanlands kulturstip Ett tjugotal offentliga utsmyckningar inomhus och utomhus i måleri, betong och trä. Bosatt på Gotland sedan 2004. Bor även i Dalsland


2-24 mars

INNAN TYSTNADSVALLEN SPRÄNGSD

Att föreställa sig en text nr. 1.
Den konkreta Framställningen i utställningsrummet
är tänkt att bilda en ”mediotop”,
ett kontemplativt område, där syn, hörsel och språk, med enkla medel
kan övergå i varandra, med en inbjudan till möjligheten att de också
kan ”byta plats” med varandra i varseblivningen… Med hjälp av en
rumsligt återgiven musikalisk ljudmiljö, och ett i framställningen
antytt ”mottagningsrum”, möjligen upprättat för någon typ av
”självavläsning”, utrustat med några olika fysiska representationer
av uppmärksamhetens skilda stadier, Inklusive ett litet antal
skriftliga budskap om materiens dubbeltydighet i förhållande till
kroppens utsatthet och överskridande… Sinnenas samverkan
som förutsättning för det noumenala och tvärtom.
Att föreställa sig en text kan då innebära en motsvarighet
till att öppna sig för mellanrummet mellan sinnena och ”lyssna” till
omgivningens berättelser… dess ”mediografi” (skriften i mitten).
”innan tystnadsvallen sprängs”
är en poetisk omvandling av fenomenet med den så kallade ”ljudvallen”
som sprängs när ett objekt färdas snabbare än ljudet.
I fallet med tystnadens motsvarighet, handlar det om att omgivningens
olika ljud gradvis kan börja upplevas som vilande i en större tystnad
och därför bli möjliga att urskilja tillsammans—— likt innehållet i
ord och meningar som uppdagas varefter ögat ser dem—— som om rörelsen,
inför och inom ett ljud stannade upp och omärkligt vidgades,
för att sedan övergå ut i perceptionen av en större omgivning
och en större varseblivning…
Stunden innan tystnadsvallen sprängs kan den närliggande omgivningen
upplevas som obekant, och den omkringvarande rymden som mer bekant…
Denna vertikala mottaglighet kan liknas vid att kroppen vilar
i en luftballong rakt ovanför på hög höjd.
Ljuden blir mindre och mindre avgränsade i takt med att luftens medium
upplevs som påtagligare… Ljudets uppstigande motsvaras av att kroppen
sänks ned till den punkt där vi nu står, sitter eller ligger
och som nu känns mer än bekant…
Skéendet har skrivits in i långtidsminnet…
Ett illuminerat mottagningsrum bakom stängda ögonlock:
Här inne bor föreställningen om att summan av den personliga tidsrymden
kan tas emot och härbärgeras i sin helhet, och att ”början” fortsätter
så länge tidsrymden expanderar, vilket skulle innebära att åldern
ökar samtidigt som ”början” aldrig slutar… Rörelseminnet
möter minnets rörelse i långtidsminnets föreställda rum
samtidigt som ögonen öppnas…
Personligheten möter sin upprinnelse och vad är det då
som skapas—— vad berättade den föreställda texten?
Efter att päronet fallit stiger luftballongen?
Med utgångspunkt i, bland annat, akustiska iakttagelser
utifrån pendelrörelser och dess upplevda uttryck av fixerad
föränderlighet, kan möjligheten infinna sig att ,under vissa
omständigheter, via subjektet, erfara den immateriella position
varifrån ett materiellt objekt kan iakttas som sådant… och även
dess inneboende rörelse tillbaka till, en objektivt materiell position,
där den egna personen också nästan blir till ett vilande objekt…
väntande på att återfinna pendelns uppåtrörelse…
Betydelsens tystnad
Det låter som om någon kommer.
Det ser ut som om någon kommer.
Det känns som om någon kommer.
Känns som tystnad, ser ut som betydelser,
formar en hel gestalt.
Med eller utan vilja. Med eller utan utseende,
som inte vill dig någonting. Du inte vill någonting.
Som om omkring dig, innan ett ljud träder fram
det vore du, som sitter ihop med alla andra:
Mellan det som väntas och det som väntar,
den som kommer, den som kommit, den som inte kommer
förrän du börjat gå din väg genom texten
Lite om upphovspersonen:
Pål Stenqvist har varit aktiv i Visby sedan 2010 med ett oberoende,
personligt (och mestadels underjordiskt) konstnärligt utvecklingsarbete
i syfte att utforma ett framställningssätt för ljud/skulptur/skrift.
Baserat fram till 2017 i Ateljéföreningen Milos dåvarande lokaler
ovanför ÖB i Visby, ibland inbegripande husets och omgivningarnas
ljudmiljö, samt material av där överblivna föremål och inventarier.
Verksamheten innehåller även intuitivt konstruerat musikskapande
också innefattande textkompositioner och hörspel…
Ihållande inspirationskällor har varit och är:
Gaston Bachelard, Ludwig Wittgenstein och framför allt
Nicolai Berdjajev.
Under november 2018 initierade Pål Stenqvist utställningsserien
”Den Okända Konsten” och inledde själv med ljud/skulptur/skrift—
konstellationen ”ogdom Blobons tillhörighet” i Ateljéföreningen Milos
nuvarande lokaler på kopparviksgatan i Visby.
Pål Stenqvist är även improvisatör på slagverk och medlem i duon
Två Cirklar tillsammans med tonsättaren Thommy Wahlström sedan 1999.

2-24 februari

MÅLNINGAR och UNDERTEXTER

C.Anders Wallén
GalleriGotland 2/2 – 24/2 2019
Två eller tre saker jag vet om henne; Jean-Luc Godards film, där finns en sekvens på ett café, bilden visar en kopp espresso, en sked rör runt kaffet och ett universum, en spiralgalax av bubblor virvlar runt på ytan, en viskande berättarröst, Godard själv, talar om språket och livet…
Les limites de la Langue, Gränserna för Språket,
mon langage …. mitt språk…
sont les limites de la Monde, är de i Världen,
mon monde… min värld…
Filmen är enligt honom själv en kärleksförklaring till staden Paris. Mina målningar behöver inte vara en skildring av en speciell stad. Jag ser staden som ett kulturellt
fenomen – ett språk. Människor som uttrycksmedel för en språklig identitet.
Att bygga ett språk – gestalta en stad – Stockholm, München eller Shanghai.
Med andra ord. Språket använder Människan för att utvecklas. Det är språket som använder dig för att formulera sig. Därefter använder vi språket för att uttrycka oss.
Vi är delar av språket och redskap i språkets tjänst.
C.Anders Wallén, 2019-01-11